den perfekta uppväxten...

Igår var det onsdag, jag jobbade mellan 6.00-15.30 i repan på SATS. Hade knappt sovit något på natten så var helt förstörd plus att de inte var många som kom o skulle träna. Så de var en lång dag. Efter det åkte jag iaf ut till mamma o pappa i Storvreta. Tog en välbehövlig power nap (på 1 ½ h), åt middag o kika lite tv med mamma. Vid 7 bestämde jag mej för att gå upp i skogen för att plocka lite blåbär. Har inte blivit något av det och i år som är sånt blåbärsår.. =( Kan bero på myggen, de e ju helt galet mycket mygg i år. Men jag packade jag på mej strumpor, långbyxor o en tjock huvtröja, trots att det var sol o jätte skönt väder ute. Men men, hellre svettas lite än att bli upp äten av alla 1000-tals mygg...=S. Jag tycker det är så mysigt att plocka blåbär, so rogivande. Det är så tyst, bara jag, mina tankar o naturen. Jag gick på de ställen där vi brukar plocka, tjecka läget lite. Det finns så mycket blåbär!!! Man blir så ivrig när man sitter där, de e överallt o man vill plocka alla!!! Medan man plockar på ett ställe så sitter man o kikar efter nästa. 

När jag gick där o njöt i fulla drag kom jag att tänka på alla stadsbor, på alla barn som växer upp i en lägenhet i stan, som inte bara kan gå ut när de vill o bara kan gå några meter så e man i en stor skog, fullproppad med blåbär. Jag förstår inte hur man kan välja att bo mitt i stan i en liten lägenhet o förhoppningsvis en balkong eller i bästa fall en uteplats. Barnen behöver ständig uppsikt o kan inte röra sig som de vill. Så tänker jag på min egen uppväxt. Ett villaområde i Storvreta, 2 mil utanför stan, med ca 5 000 invånare.  Nybyggda röda hus med vita knutar, stor härlig trädgård med stor gräsyta och skogen alldeles bakom tomten. Fruktträd, bärbuskar o sandlåda på tomten, o massor av barn på gatan, runt 30 stycken på 14 hus. Röda-vita rosen, kurragömma-med-dunk, knut gubbe, land o rike, krig, rid skolan med cyklarna, skola, teater, cirkus, mm mm mm. Fanns ingen hejd på lekarna som lektes på gatan, tomterna o i skogen. Ett sten kast bort, ett stort område med fotbollsplaner, pingislokal, tennisbana, elljusspår (där man sprang på sommaren o åkte längdskidor på vintern, o gör även idag), storskogen. Möjligheterna var oändliga... Vi börja och sluta på/med balett, ridning, voltige, gymnastik, fotboll och innebandy. Vi va ute o lekte med grannarna o kompisarna från morgon till kväll, sommar som vinter. När inga kompisar var hemma hade vi syskon alltid varandra att leka/bråka med...=) 

Jag skulle kalla det "den perfekta uppväxten". Jag skulle inte byta ut det mot något. Att sen tänka att uppfostra barn i en liten lägenhet, med ständig uppsikt o liten frihet, det finns inte i min värld. Kan förstå att man kan tycka det är jobbigt att pendla in till stan varje dag men det väger inte upp, enligt mej. Även när barnen flyttat ut, o man kanske tycker att huset känns stort o tomt, så kommer det ju förhoppningsvis barnbarn en dag. O att kunna sitta ute i trädgården efter jobbet, höra fåglarna kvittra, istället för på en varm balkong med motorljud i bakgrunden. Mamma tycker det kan vara jobbigt med trädgården o att städa huset, men sen när det är sommar o man kan bada i poolen, grilla, sitta ute o äta, spela kubb på baksidan o gå ut i skogen på promenad eller för att plocka blåbär/svamp, då ändrar hon sej snabbt, då känns inte en lägenhet så lockande längre. 

Jag ser hur Thea bara älskar att vara ute hos "momo o mofa i stovjeta". Där kan vara ute o busa, hon älskar att gå ut i skogen, bada i poolen, hjälpa mormor o vattna eller morfar att fixa med trallen. Vi e fyra barn, som förhoppningsvis får minst 2 barn var (tror ingen av oss kan tänka sig att inte ha syskon till barnen), vilket blir minst 8 barnbarn. Tänk att behöva stuva in de i en trång lägenhet där de skulle reta gallfeber på varandra (och oss) vid tex jul. Eller som nu, de kan springa runt i huset, alla kan sova kvar för det är stort nog, på sommaren kan de busa i poolen el i skogen. De kommer att tjata om att få åka ut till mormor o morfar "på landet"...












Hoppas mamma o pappa aldrig flyttar från Aspdungevägen 27 i Storvreta!!!!








Kommentarer
Postat av: nea

den perfekta uppväxten! HELT KLART!!

2009-08-04 @ 13:30:03
URL: http://neoh.blogg.se/
Postat av: sia

så jävla sant!!!!

2009-08-04 @ 17:19:49
Postat av: Ikon

Världens bästa gata! Om dina föräldrar flyttar blir det inte detsamma, de får de aldrig göra.



Funderar seriöst på att ta över mamma och pappas tomt, riva huset och bygga nytt i framtiden. Synd att Niclas inte är lika entusiastisk bara.



Kram

2009-08-05 @ 21:04:28
URL: http://ikon.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0