big girls don´t cry...

Ja, då är man ett år äldre. Det sägs ju att man blir "older and wiser" och jag hoppas verkligen det gäller mig med. Jag känner att det är dax för mig att bli lite klokare, tänka efter lite mer... Men svårt med mitt måtto - man ångar mest de saker man inte gjort! Men vissa saker behöver man ju inte testa el göra..=)

Fick pengar i födelsedagspresent. Det va de ja ville ha så ja va nöjd. Men fick det dagen innan, på fredagen, min födelsedag. Mamma tyckte synd om mig som blev avundsjuk på min lillasyster som fick blommor av Tampe på födelsedagen o att jag hade fått mina paket dagen innan så hon köpte blommor åt mej på min dag...=) Så gulligt....!! Jag ÄLSKAR blommor, o de va första gången ja fick de sen min födelsedag året innan så jag blev tok glad...=) Fick dock lämna kvar dem hemma när jag åkte tillbaka till Ume imorse, kändes tungt men sa hejdå till dem innan jag åkte...=)

Som sagt, tillbaka i Ume efter 11 dagar i UA... Känns lite konstigt men man kommer snabbt in i de. De va skönt att va hemma, o en längre tid oxå, hinner slappna av då o e inte lika stressad. Pluggade, umgicks me familj o vänner, ute o partade, solade i bara bikini på altanen, slappade.... + en massa annat....
Känns så konstigt att jag snart ska flytta hem igen... Hem till UA. Trodde mitt liv skulle va så mkt annorlundare när jag skulle flytta hem igen, efter 3 år i Umeå. Så konstigt att det är så mycket som är precis som de va innan, tankar, känslor... Hoppas bara att de inte kommer kännas lika som de gjorde innan ja flyttade när jag väl flyttar hem...
Svårt att veta nu hur de kommer kännas då, måste gå in i det med en bra inställning. Dock inte min starkaste sida. Har en förmåga att vara lite pessimistisk. Tänker att man inte blir lika besviken om man förutsätter de dåliga. Inte alls bra inställning o sätt, jag vet, men svårt att bryta ett mönster. När man har blivit besviken o sviken många gånger så vågar man inte va så optimistisk, men ska försöka lära mej de igen. För kunde de förrut... O nu är jag ju hela 26 år så de e dax att börja bli optimistisk o glad igen...=)

Fan, 26 år....=S




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0