begravning...=´(
I fredags var begravningen....
kl 13.00 i ärentuna kyrka, fredagen den 21:a november 2008...
=(
det var fruktansvärt, men ändå vackert...
så fort ja såg det fina kortet på den alltid lika glada madeleine framme på kistan så kom tårarna...
- när man såg alla vackra blommor kring kistan...
- när ja såg familjens tomma, ledsna blickar o hörde deras gråt...
- när ida bröt ihop alldeles bredvid mej...
- när lena höll ett tal till sin dotter...
- när familjen gick runt kistan...
- när vi gick runt kistan o ja fick säga mina sista tankar till madde...
- när jag såg o hörde alla som grät...
- när familjen sa ett sista farväl, pussa kistan, tog kortet med sig och gick ut ur kyrkan med kyrkklockorna ringandes...
då kom tårarna, o mycket känslor, tomhet, ensamhet...
det var skönt att sedan komma till församlingsgården...
få krama familjen, fika, prata, skoja o skratta med brudarna...
att få se familjen va glada, le o skratta.. det var otroligt skönt...
det gav mej en inre ro...
ja åkte hem till mamma o pappa efter ett par timmar på mottagningen...
mamma, pappa, nea, tampe va hemma...
de va skönt att få träffa dem efter dagens alla intryck o känslor...
att få gråta o prata ut samt krama dem...
sen kom även andreas...
härligt att kunna pussa, krama o vara nära honom...
de fanns så mycket känslor inom mej..
gråt som bara kom...
ja va så trött, ville bara sova, att denna fruktansvärt jobbiga dag skulle ta slut...
ögonen va helt svullna o ja trodde att de inte fanns så mycket tårar...
men min hjärna kunde inte slappna av, kunde inte låta mej få sova, vila...
vid två gick ja o andreas o la oss i soffan, kramades framför tv:n...
de va skönt att kika på tv o låta andra intryck ta över...
framåt halv fyra, efter 15 timmar av gråt varvat av tomhet, kunde ja tillslut somna, helt utmattad...
så många tankar går fortfarande till familjen bjuhr...
till mamma lena...
plastpappan håkan..
storasyster alexandra...
lillasyster cecilia...
o pappans familj...
de e så orättvist, så fruktansvärt orättvist!!!!
vi ses där uppe bland molnen vackra madeleine! sluta aldrig le! R.I.P
